Taggarkiv: Från arkivet

Gamla Angermannarunor

Åldermannens Runor

Från Angermannarunor Nr. 1. Mars 1961. skriven av Ove Gidlund.

Låt mig först tacka er angermän för det förtroende, ni visade mig, då ni gav mig sleven. Det var med blandade känslor jag mottog kandidaturen till åldermannaskapet, att axla Tuttis och Ragnars fallna mantel syns mig vara en alltför ansvarsfull börda för mina något bräckliga skuldror. Men med ert bistånd, angermän, ska vi lägga ännu ett ärofyllt år till Acta Agni Angermannia.

I skrivande stund har vi, trots att bara två terminens månader tilländalupit, avverkat inte mindre än två rådstugor och en nationsafton. Den första rådstugan hölls den 20 januari ren, detta för att diskutera den stundande nationsaftonen. Rådstugans visa beslut var, att Nationsaftonen skulle bli en Nationsomsegling under Havet. Gäst var en vittfaren man fotografen Sven Gillsäter, som tog oss med på en ”Fotografisk pilgrimsfärd genom Främre Orienten.

Nationsaftonen randades, och gästerna från GH:s, Östgöra, Södermanland-Nerikes och vårt eget kuratel i spetsen intog Götes av väna angermör serverade läckerheter. Under kaffet underhöll oss lagets egen Martti Hurri med en Evert Taube parodi. Nicke Rydéns välförsedda bar övertog sedan omsorgerna om vårt timliga väl, försåvitt man inte
i´öredrog Håkan Sundins eldiga viner i Valfiskens buk. Alltnog, aftonen blev ännu om fjäder i hatten för Angermannalaget som arrangör.
Den 14 februari gick evinnerliga Birkarlarendeth av stapeln med tre angermanländska flottare, som med säkra grepp flöt runt den till följd av otjänligt väderlek något hydrerade banan. Håkan Sundin, Göran Livell och Lars Mörtberg förde de angermanländska färgerna till seger.

Terminens andra rådstuga höll på att bli gäst förutom. men Erik Nylén dök upp som räddare. Han förtalte oss sin ungdom i ett stormigt Ådalen, revolutioner i Kramfors och järnkaminen i Frånö järnvägsstation. Vi valde två nya gärvangermän, Thorvald Forssner och Ragnar Sundberg kommer i sin tide att få sina graverade snusdosor.

Närmare på dagordningen står nu Gudskelovsaftonen, som är planerad till 9 april. För dem, som inte upplevt 1959 och 60 års Gudskelovsaftnar är presentation på sin plats.

Gudskelovsaftonen är det tillfälle på året då damer tillåts inträde i lagets krets. Därför är det så mycket viktigare att denna kontakt blir av angemän natur. En supé, där Göte låter sitt kulinariska kunnande slå ut i full blom, inleder kvällen. det tal till kvinnan, som Gudmund jos Olsson vid fjolårets smältande nougatparfait framkvad kommer länge att hållas i minne. För att ger angermanländsk, stämning åt kvällen hade vi för två år sedan anordnat en utställning av intressanta föremål från en svunnen tid i vår hembygd. Där intog Agdas hårfläta en hedersplats tillsammans med den sked Agde nyttjat vid surströmmingsblot. Snusdosan, som varje gärvangerman får sig tilldelad är för övrigt en kopia av den snusdosa från Näsåker, som då exponerades. Bland denna kulturhistoriska svingade ci oss till tonerna av Åke Ekmans Angermannaband och grammofonen. En rad prominenta gäster hade hörsammat vår inbjudan, inspektor Karl Hampus Dahlstedt och kuratelet må nämnas. – Den 9 april var et alltså, reservera redan nu den kväll för helafton i angermannastil.

Beträffande den sista av årets rådstugor, som skall hållas i vår, har styrmännen så smått funderat på att ge den en intet, tidigare prövad utformning, kankse blir det en utfärd till lands eller sjöss. Qui vivra, verra.

Här tryter åldermannens runor, väl mött, angermän, när lurarna skalla.

Ove Ålderman